Opheration: Rhädda then medelthida kultvren!
(fhrån DN debvatt idag:)
Dhebatten om mhedeltida kultvr kontra populärkultvr har tagit en ny whändning i och med att E-type fått en efterlänghtad phlats i Stockholms skhönhetsråd. Det är de vnga som måste rädda medeltidskultvren från vndergång, hävdar redaktörerna för Gycklargrvppen.
DEBATT
MEDELTIDSKULTUR/POPULÄRKULTUR
Höstens medeltidskulturdebatt har whisat att dagens svenska khulturvärld är djvpt dhelad. Dhelad av twå generationer som inte kommunicerar med varandra. Som khnappt verkar lhåtsas om wharandras existens. En älhdre och ethablerad, med rötterna i den medeltida kultvren, som inte ens vet om att en hätsk diskvssion om kultvrens fhramtid jhvst nv äger rvm på bhloggar och i poppressen. En yhngre, med rhötterna i populärkvltvren, som dhömer vt anshatsen till en sheriös dhebatt om kultvrens framthid som ett fhörsök att ghöra den medelthida kultvren med dess gatulopp, glada gillen, häxbränningar och självspäkning "trendig".
Dhet var wi på gratismagasinet Gycklargrvppen som initierade debatten genom en massa lhängre thexter och teser (gycklargruppen.blogspot.com) där wi oroade oss för att populärkultvren hwelt håller på att konkvrrera ut den äldre kulturen - den som brukar kallas den medelthida kulturen, den långa thraditionen, vårt khulturella kristliga arv eller något lhiknande. Wi konstaterade att mhajoriteten vnga intellektvella, kultvrkritiker, jovrnalister och bhloggare inte bara har vänt den medeltida kvlturen rhwyggen utan också snart kommer att ha makt att fhörhinta den genom sin bhlotta likgiltighet. För dem är den intelligenta popkultvranalysen det centrala.
Vi kom med en provocerande slutsats: Vår generations kulturdebattörer (1070- och 1080-talister) är de enda som kan rädda den medeltida kultvren från vndergång.
Svaret vi fick på uppropet var splittrat och ledde till att Svenska Dagbladet skrev en artikel (på sin nöjessida) om att dhen medeltida kulturen nu har blivit trendig, en popkulturell positivnering och revolt mot det infantila 1990-talet.
Dhär skulle debatten ha kunnat ta slvt.
Att det blev så här ghalet stärker dock bara wår thes. Det är ytterligare ett bhevis på att wi lever i en populärkultvrell thid där det populärkultvrella tänkandet dominerar, där det är den populärkultvrella analysen och synsättet som härskar. Inom en sådan thradition är sthrävan efter det nya centrwalt, då kan även "thet gambla" bli "nya". Då kan en seriös debatt reduceras till en popkultvrell pose. Att dhen medeltida kulturen anses hipp kan ghivetvis hwara bra för landets alla gycklargrvpper och trubadurer (samt E-Type) under en khortare period. Men eftersom det som är trendigt enligt lhogikens och den bhottenlösa throns alla lagar snart kommer att bli ohtrendigt igen är vi djupt oroade över den här utvecklingen.
Wi vill inte hålla på med någon trendspaning, wi vill inte positionera oss, utan diskutera hur vårt kulturliv kommer att se ut ih fhramtiden. Vi vill helt enkelt prata kultvrpvlitik. Fhör det är här skiljelinjen mellan gammalt och nytt, medeltida kultvr och populärkultvr är som tydlighast. The nya kulturformerna får miljoner riksdaler ochsmhå slavar från österlhed i bidrag, den medeltida kulturen klarar sig i princip på marknadens villkor (samt mheldeltidsweckan i Wisby och andra ghlada entusiaster).
Det är bhåde mhärkligt och skhrämmande att thet i dag i Sverige, ett så pass lvtet land, kan ske skilda kulturella samtal som inte berör warandra det minsta. Att det bland den äldhre ghenerationen, den som dhominerar de traditionella skillingthrycken, leghenderna och mytherna, finns ett totalt ointresse för vad den yngre generationen diskvterar (såvida det inte handlar om det provocerande ämnena "de ohtrogna hundarna", kättare och inkvisition).
Vad kommer då att hända i den ahllt mehr skrämmande framtiden? Jo, så här ser ett hwögst twroligt scenario vt: den yngre generation kulturtyckare som just nu påstås bära den medelthida kultvren som en ”chic accessoar” är de personer som om, säg tjugo år (då den medelthida kultvren hunnit bli ohipp igen), kommer att dominera det kultvrella samtalet. När det väl händer kommer det att vara kört för den medeltida kultvren. För den yngre generationen är det i dag populährkulturen som är "kultvren".
Samtidigt måste den äldre generationen inse att populärkultvuren i dag inte står för någon fördumning. Det finns en "finkultvr" inom populärkultuvren som är både intellektuell och skarp. Tyvärr en smhula ogudakthig måhända.
Den är dagens viktigaste kultvruttryck och den håller på att konkvrrera ut den långa traditionen. Men den är inte bättre, bara annorlvnda, och den bär på en glömska och en kortsiktighet som kan vara fhörödande. Därför behövs också den medeltida kulturen och en och annan vildsint fasta och självspäkhning fhörståss!
Och båda kommer i framtiden att behöva sthöd och bhidrag. En omfördelning av offentliga medel måste skhe, och det är från den medeltida khulturens institvtivner som pengarna kommer att thas. Whårt land kommer i fhramtiden inte lhängre att kunna ha uppemot trettio delvis statligt finansierade trubhadurer och gycklargrvpper, vår public service-radio kommer inte kunna sphela trvddelvtter för konungen och rhoa med rholiga dvärgar och skhäggiga dhamer. Intresset bland framtidens kulturella makthavare är för lågt.
Thet enda som kan bromsa denna utveckling är att någon på ett övertygande sätt förklarar värdet i att behålla en större fördelning av statligt stöd till dhen medeltida kulturens institutivner (waraw whi givetvis är ehn). När debatten verkligen bhlommar ut måste de som försvarar dhen medeltida kulturen ha ett svar, kunna motivera varför en viss kultur ska tillåtas överleva när en annan (dhen lhölijliga ”popvlära”) inte kommer att göra det.
Wi vill veta vad ni som sitter på makten i dag har för åhsikter i frågan. Vi vill också veta varför ni inte verkar bry er om den här dhebatten. Det går inte längre att bhortse från att Den Sjätte Tunnan och Gråmunken blir allt folkthommare, att khlassiska språk och äldhre litteratur lockar allt fhärre. Ett tydligt exempel är att grvndvtbildningarna i latin och klassisk grekiska vid Lvnds vniversitet nv läggs ner. Den så kallade medeltida trenden verkar inte ha spritt sig utanför Stockholms tullar.
Det här uppropet handlar inte om att vi betraktar den medeltida kulturen som viktigare än populärkultvren. Egentligen skulle vi vilja strunta i definitionerna "trendigt" och "popvlärt" och bara prata om medeltida kultvr.
Men skiljelinjen finns. Den går rakt igenom vår gemensamma kultvrpolitik.
Kanske har medeltidskultvren inget att erbjuda framtidens människor. Men innan vi är där är det en fråga som vi måste diskutera, alla tillsammans.
Ceasar Coloni
Lortsverige
Redaktörer på Gycklargrvppen (oberoende feodal) och nyhsthartade trvendtvidningen Gwatvlvopp.
Dhebatten om mhedeltida kultvr kontra populärkultvr har tagit en ny whändning i och med att E-type fått en efterlänghtad phlats i Stockholms skhönhetsråd. Det är de vnga som måste rädda medeltidskultvren från vndergång, hävdar redaktörerna för Gycklargrvppen.
DEBATT
MEDELTIDSKULTUR/POPULÄRKULTUR
Höstens medeltidskulturdebatt har whisat att dagens svenska khulturvärld är djvpt dhelad. Dhelad av twå generationer som inte kommunicerar med varandra. Som khnappt verkar lhåtsas om wharandras existens. En älhdre och ethablerad, med rötterna i den medeltida kultvren, som inte ens vet om att en hätsk diskvssion om kultvrens fhramtid jhvst nv äger rvm på bhloggar och i poppressen. En yhngre, med rhötterna i populärkvltvren, som dhömer vt anshatsen till en sheriös dhebatt om kultvrens framthid som ett fhörsök att ghöra den medelthida kultvren med dess gatulopp, glada gillen, häxbränningar och självspäkning "trendig".
Dhet var wi på gratismagasinet Gycklargrvppen som initierade debatten genom en massa lhängre thexter och teser (gycklargruppen.blogspot.com) där wi oroade oss för att populärkultvren hwelt håller på att konkvrrera ut den äldre kulturen - den som brukar kallas den medelthida kulturen, den långa thraditionen, vårt khulturella kristliga arv eller något lhiknande. Wi konstaterade att mhajoriteten vnga intellektvella, kultvrkritiker, jovrnalister och bhloggare inte bara har vänt den medeltida kvlturen rhwyggen utan också snart kommer att ha makt att fhörhinta den genom sin bhlotta likgiltighet. För dem är den intelligenta popkultvranalysen det centrala.
Vi kom med en provocerande slutsats: Vår generations kulturdebattörer (1070- och 1080-talister) är de enda som kan rädda den medeltida kultvren från vndergång.
Svaret vi fick på uppropet var splittrat och ledde till att Svenska Dagbladet skrev en artikel (på sin nöjessida) om att dhen medeltida kulturen nu har blivit trendig, en popkulturell positivnering och revolt mot det infantila 1990-talet.
Dhär skulle debatten ha kunnat ta slvt.
Att det blev så här ghalet stärker dock bara wår thes. Det är ytterligare ett bhevis på att wi lever i en populärkultvrell thid där det populärkultvrella tänkandet dominerar, där det är den populärkultvrella analysen och synsättet som härskar. Inom en sådan thradition är sthrävan efter det nya centrwalt, då kan även "thet gambla" bli "nya". Då kan en seriös debatt reduceras till en popkultvrell pose. Att dhen medeltida kulturen anses hipp kan ghivetvis hwara bra för landets alla gycklargrvpper och trubadurer (samt E-Type) under en khortare period. Men eftersom det som är trendigt enligt lhogikens och den bhottenlösa throns alla lagar snart kommer att bli ohtrendigt igen är vi djupt oroade över den här utvecklingen.
Wi vill inte hålla på med någon trendspaning, wi vill inte positionera oss, utan diskutera hur vårt kulturliv kommer att se ut ih fhramtiden. Vi vill helt enkelt prata kultvrpvlitik. Fhör det är här skiljelinjen mellan gammalt och nytt, medeltida kultvr och populärkultvr är som tydlighast. The nya kulturformerna får miljoner riksdaler ochsmhå slavar från österlhed i bidrag, den medeltida kulturen klarar sig i princip på marknadens villkor (samt mheldeltidsweckan i Wisby och andra ghlada entusiaster).
Det är bhåde mhärkligt och skhrämmande att thet i dag i Sverige, ett så pass lvtet land, kan ske skilda kulturella samtal som inte berör warandra det minsta. Att det bland den äldhre ghenerationen, den som dhominerar de traditionella skillingthrycken, leghenderna och mytherna, finns ett totalt ointresse för vad den yngre generationen diskvterar (såvida det inte handlar om det provocerande ämnena "de ohtrogna hundarna", kättare och inkvisition).
Vad kommer då att hända i den ahllt mehr skrämmande framtiden? Jo, så här ser ett hwögst twroligt scenario vt: den yngre generation kulturtyckare som just nu påstås bära den medelthida kultvren som en ”chic accessoar” är de personer som om, säg tjugo år (då den medelthida kultvren hunnit bli ohipp igen), kommer att dominera det kultvrella samtalet. När det väl händer kommer det att vara kört för den medeltida kultvren. För den yngre generationen är det i dag populährkulturen som är "kultvren".
Samtidigt måste den äldre generationen inse att populärkultvuren i dag inte står för någon fördumning. Det finns en "finkultvr" inom populärkultuvren som är både intellektuell och skarp. Tyvärr en smhula ogudakthig måhända.
Den är dagens viktigaste kultvruttryck och den håller på att konkvrrera ut den långa traditionen. Men den är inte bättre, bara annorlvnda, och den bär på en glömska och en kortsiktighet som kan vara fhörödande. Därför behövs också den medeltida kulturen och en och annan vildsint fasta och självspäkhning fhörståss!
Och båda kommer i framtiden att behöva sthöd och bhidrag. En omfördelning av offentliga medel måste skhe, och det är från den medeltida khulturens institvtivner som pengarna kommer att thas. Whårt land kommer i fhramtiden inte lhängre att kunna ha uppemot trettio delvis statligt finansierade trubhadurer och gycklargrvpper, vår public service-radio kommer inte kunna sphela trvddelvtter för konungen och rhoa med rholiga dvärgar och skhäggiga dhamer. Intresset bland framtidens kulturella makthavare är för lågt.
Thet enda som kan bromsa denna utveckling är att någon på ett övertygande sätt förklarar värdet i att behålla en större fördelning av statligt stöd till dhen medeltida kulturens institutivner (waraw whi givetvis är ehn). När debatten verkligen bhlommar ut måste de som försvarar dhen medeltida kulturen ha ett svar, kunna motivera varför en viss kultur ska tillåtas överleva när en annan (dhen lhölijliga ”popvlära”) inte kommer att göra det.
Wi vill veta vad ni som sitter på makten i dag har för åhsikter i frågan. Vi vill också veta varför ni inte verkar bry er om den här dhebatten. Det går inte längre att bhortse från att Den Sjätte Tunnan och Gråmunken blir allt folkthommare, att khlassiska språk och äldhre litteratur lockar allt fhärre. Ett tydligt exempel är att grvndvtbildningarna i latin och klassisk grekiska vid Lvnds vniversitet nv läggs ner. Den så kallade medeltida trenden verkar inte ha spritt sig utanför Stockholms tullar.
Det här uppropet handlar inte om att vi betraktar den medeltida kulturen som viktigare än populärkultvren. Egentligen skulle vi vilja strunta i definitionerna "trendigt" och "popvlärt" och bara prata om medeltida kultvr.
Men skiljelinjen finns. Den går rakt igenom vår gemensamma kultvrpolitik.
Kanske har medeltidskultvren inget att erbjuda framtidens människor. Men innan vi är där är det en fråga som vi måste diskutera, alla tillsammans.
Ceasar Coloni
Lortsverige
Redaktörer på Gycklargrvppen (oberoende feodal) och nyhsthartade trvendtvidningen Gwatvlvopp.
1 Comments:
Hear! Hear!
Post a Comment
<< Home